Varge gång jag har satt mig på en buss till lr ifrån gislaved nu när det har varit halt har jag undrat om jag kommer att komma av bussen levande. Jag har undrat om busschaffören kommer att sladda av vägen för att det är så halt och en stor buss inte är lätt att kontrolera, eller om han kommer att behöva veja för ett rådjur eller en älg. Så att bussen åker av vägen och välter eller något liknande. Sen kan jag även tänka att han kanske kommer att kroka och jag kommer att skada mig för jag har inget bälte och endå sätter jag inte på mig bältet. Jag kan se olika senarios i mitt huvud där bussen gör eller råkar ut för olika olyckshändelser, men alltid med samma slut. Jag ligger skadad någonstans i bussen eller så har jag dött. Men varge gång jag sen kommer fram utan att något av det jag sett framför mig har hänt så blir jag aldrig lättad utan mer besviken. Jag hade velat att något hade hänt, jag hade velat att jag skulle bli skadad. För tänk om jag hade hamnat på sjukhus, då hade jag fått veta vilka mina riktiga vänner va..dom som kom och hälsade på mig. Jag skulle slippa allt annat, slippa tänka, slippa göra, slippa skolan. slippa hemma, slippa allt.

Samma sak kan jag tänka när jag inte sitter på bussen, att om jag trillade ner för den trappan nu så skulle jag slippa det och de. jag skulle inte behöva göra si och så utan jag skulle bara falla och allt skulle se ut som en olycka. eller om jag bara skulle snubbla på den trottoarkanten så skulle jag slå i huvudet och hamna på sjukhus och slippa allt sammans. Eller om jag hoppade framför den bilen vad skulle hända då? skulle jag slå i det och de eller skuller jag bara bli sån och sån. Men den bilen kommer sakta jag skulle inte skadas alls mycket. osv sådana här saker dyker bara upp i mitt huvud det skrämmer faktiskt mig lite..eller igentligen väldigt mycket, många gånger har jag varit nära att testa mina teorier för vem vill itne slippa allt, vem vill inte veta vem som är ens riktiga vänner? Och allt skulle bara se ut som en olycka ingen skulle någonsin kunna bevisa något annat. Men på samma gång så vet jag nackdelana med sådana handlingar jag tänker även på konsekvenserna och det är dem som håller mig precis på linjen till att inte pröva någon utav alla miljoner senarion som jag har i mitt huvud.


Jajja - woud you say my name if you saw me in heven?