Patetisk jag?? nej då...lr JO! jag har nått höjden av patetism (vara patetisk) jag har påskolov och jag har inte gjort ett skit lagt mig kl 22 typ varge kväll! Känner mig som en tönt vart har jag tagit vägen vart har jag försvunnit? känner inte igen mig själv längre, har förlorat mig någonstans på låtsasvägen...och jag tycker inte om det jag ser heller för den delen men iaf. Så ikväll känner jag mig patetisk ligger just nu i min säng bloggar precis innan jag ska sova men det är inte precis mitt fel heller för mina vänner har inte hört av sig på hela lovet och jag e ganska trött på det här med att vänta på att någon ska höra av sig eller att jag ska höra av mig...får mig att känna mig som ett miffo precis som under hela låg,mellan och högstadiet trodde jag sluppit den kännslan för gott men tydligen inte för nu e den tillbaka och jag orkar inte med den längre. sjunker igen men ingen märker som vanlige så varför ens bry sig?? bra fråga faktiskt....

vänner....vet inte vad jag ska säga jag är nog inte världens bästa vän jag heller men om jag ska göra ngt så frågar jag iaf någon av mina vänner om de vill hänga på. speciellt som de vet att man är hemma speciellt när jag inte är hemma så ofta så tycker man att de borde önska att få va med mig mer men tydligen är jag inte så intressant eller omtyckt som jag trodde att jag var har väl levt i en bubbla men men vad gör man är man trög så är man palla mer egentligen. vissa lovar att höra av sig men gör aldrig det även fast jag har hört av mig men sedan så hittar de väl intressantare människor att vara med ist för tråkiga trista jajja som inte gör de och de. men jag kan faktiskt ha kul även fast jag kanske inte gillar att dricka. jag gillar att dansa och jag kan ha minst lika roligt som ni men ursäkta att jag kanske inte finner att alkohol är lösningen till att ha kul så ha så kul ni känns bara som om att alla försvinner och ser ner på en bara för att man inte dricker men det skiter jag i för om hälften av er visste så skulle ni göra precis som jag gör! Men skit samma orkar inte finnas i folks liv som inte vill ha mig där så nu har jag spräckt min egna lilla bubbla, Jag är oönskad av alla that's it mer än så e det inte.

Plus e jag sjukt trött på simons alla vänner som rådissar mig och inte låter mig va med. Ursäkta jag är faktiskt en del av hans liv vilket jag varit i över ett och ett half år och kommer vara resten av våra liv så det är bara att ta och acceptera att jag inte kommer försvinna! Och ja jag är på honom att umgås med er men han vill inte det och det är inte så konstigt som vissa av er beter er om honom och ibland mot mig. och Ja jag kommer aldrig tycka om henne och om det stör er så säg det till mig istället jag har rätt till min egna åsikt och det  har ni med men säg det till mig istället för att säga det bakom min rygg eller dissa mig!  Och om ni säger men ja du får ju vara med men hur kul är det att sitta i ett hörn för mig själv där ingen av er pratar med mig eller när jag försker prata med er säger ni en mening och sen vänder ni er bort, det är inte vad jag kallar att få vara med. Väldigt shyssta ni är!

Men sen finns det ett par få av er som faktiskt pratar med mig och kan umgås med mig, intressera sig och faktiskt acceptera att ja ginte kommer att försvinna och er e jag evigt tacksam emot speciellt en av er som gjort det möjligt för mig att stå ut med er andra! Tack så mkt!!

Plus jag hatar min föräldrar också bara så att ni vet det!

Jajja - nu har jag fått ur mig allt tror jag